Vid faktisk användning av elcyklar är problemet med avsaknaden av en enhetlig laddningsstandard mycket tydligt.
Efter att laddstationerna längs hela sträckan av motorvägen Peking–Shanghai öppnades skickade några företag ut en arbetsgrupp för att testa elfordon i drift. Resultatet blev att det ena fordonet kunde laddas vid stationen, medan det andra inte kunde det.
Orsaken är dels att standarderna fortfarande behöver förbättras och att det behöver certifieras att gränssnittet mellan laddningsinfrastrukturen och fordonet verkligen uppfyller den nationella standarden. Dels fastställdes lokala standarder utifrån egna förutsättningar innan den ursprungliga nationella standarden infördes, vilket skapade en övergångsfas.
I dag finns det tre standarder för traditionell laddning i världen: den amerikanska SAE-standarden samt motsvarande SAE-standard i Japan och Sydkorea. Den andra är de europeiska standarderna. Den tredje är den kinesiska standarden, som ligger mellan de europeiska och amerikanska standarderna. Därmed finns det tre standarder som är helt inkompatibla med varandra.
I år har Kina lagt till gränssnittsstandarden som ett villkor för att tas upp i katalogen över nya energifordon som omfattas av skattebefrielse eller skattereduktion vid inköp. Nästa steg blir att även införa den som ett villkor för godkännande av nya energifordon, för att lösa problemet med att standarderna inte efterlevs tillräckligt väl.